Återhämtning, Okategoriserade

Mål, drömmar & carpe diem.

Hej
Fick en känsla över att jag behövde skriva hej. Mjuka in liksom. För jag har funderat mycket kring det här med mål på sistone.
Jag kände att jag kanske skäms lite för hur jag gång på gång lyckats just att misslyckas med uppsatta mål. Eller vad jag trott har varit ett mål.

Så vad är det för trökig ingång? Jag ska förklara mig. Mål är ofta något man präntas med på jobbet, och handlar om siffror, tider, uppmätbara resultat, framsteg, vinst, överträffelse. Jag har alltid gillat att göra saker på magkänsla, för min övertygelse är att när man köper eller gör något som känns rätt, då blir det rätt. Såklart fattade jag inte förrän för inte så längesedan att det var just SÅ jag kände, utan försökte förhålla mig till dessa resultat och mått bäst jag kunde. Det blev ändå bäst när jag följde magkänslan, men jag ville helst skippa kraven på mål.
I något inbillat målinriktat stadie anmälde jag mig till Midnattsloppet eller Göteborgsvarvet för att jag tänkt att det ska kicka igång min träningsmotivation på något sätt. Det har börjat med två starka veckor av träning och sedan resterande av inte så mycket alls träning varpå jag inte deltar i loppet. Magkänslan var helt enkelt inte med. Nu vet jag att målen var satta efter fel premisser, som vikt eller någon annans prestation.

På utbildningen mot personlig tränare fick vi nörda in oss i att ta reda på andra personers mål i tre hela dagar. Det innebar att andra personer nördade in sig i mina mål i tre dagar. Det är bland det läskigaste jag gjort, jag hade ju inga mål för jag kunde fan aldrig uppnå dom. Jag var på riktigt nervös innan och grät första eftermiddagen. Så gött! Herregud vad häftigt när jag väl fattade att där fanns en stor fet spärr i vägen, och sedan vågade lossa på den.
Vad är det egentligen jag v e r k l i g e n vill?
Tänk att jag aldrig på riktigt ställt mig den frågan.
Vi pratade då mycket om rädslor och förutbestämda meningar om vad mål är. Vi pratade så klart mätbarhet, coaching-hjul och SMARTA-mål osv osv men det var inte det som var det intressanta, haha. Vet ni, det går att sätta mål i positiv mening. Men man måste bli lite haj på vad man tänker själv först. Man måste bli lite duktig på ämnet ”jag”. För att bli det behövdes det för mig att riva ner alla väggar jag trodde jag hade hängt mina värderingar på, men som faktiskt bara stod där för att jag envetet hävdade att de gjorde det.

Vill man kan man sluta använda ordet mål och börja använda ordet dröm. Det kanske blir ännu läskigare då, men let’s be honest, varför ska man blanda in något annat egentligen?
Visst måste det få finnas skön grå vardag, men varför inte skjuta in lite drömmar in vardagen? Varför inte blanda in lite allt möjligt där i vardagen? Varför inte utgå från det? Tillsammans med lingonsyltskladdiga golv, tvätthögar och skitiga fönster.

Så istället för att tänka ”Vi lever bara en gång”, (carpe diems heliga moder) tycker jag
”Vi lever varje dag, vi dör bara en gång”  ger mig lite mer glöd i vardagen. Något som öppnar möjligheter istället för sätter någon sorts press på lycka.
För mig var det att fuldansa till ”Bird is the word” med ungarna igår och ta ett morgondopp imorse.
Jag tror bannemig jag lever lite mer då.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s